En Swedborgiansk kyrka

Förra veckan besökte jag en unik plats; den Swedenborgianska kyrka som finns i Tegnerlunden i Stockholm. Den här bloggen har ju kommit att handla en hel del om kyrkor, så det faller sig naturligt att visa ett fotografi från detta kyrkorum. Kyrkan byggdes på 1920-talet och kallas för `Swedenborgs minneskyrka´ och ingår i en religiös rörelse som kallas för "Nya Kyrkan". Swedenborg var verksam på 1700-talet som mystiker, vetenskapsman, teolog och filosof. Inom Nya Kyrkan tolkar man biblen utifrån Swedenborgs skrifter; och då huvudsakligen utifrån hans verk Arcana Caelestia. Som jag har förstått det menar man bland annat att Jesus är Gud.

Jag tycker att detta är ett strålande vackert kyrkorum; inte minst gillar jag den blå väggfärgen, änglarna och detaljerna i guldfärg.

Kyrkan är öppen för besök varje onsdag kl. 17-19. (Och när det är gudstjänster på söndagar såklart.)

Translation: Last week I visited this church in Stockholm. It´s a church inspired by the 18th century mystic, scientist, theologist and writer Emanuel Swedenborg. The church was built in the 1920´s and the congregation use Emanuel Swedenborg´s theology when they interpret the bible. I really like the blue and golden wall colours as well as the wall paintning of the angels.

Ett alldeles eget dockskåpsmuseum

Jag har varit med om något alldeles fantastiskt. Jag och min vän Jenny har fått besöka ett `dolt´ och `hemligt´ dockskåpsmuseum! Det är en underbar kvinna i Uppsala som heter Gun som har samlat gamla dockskåp och leksaker i många år. Och så har hon skapat som ett eget litet museum hemma i den gamla professorsvillan i Uppsalas allra vackraste bostadskvarter. Det hela är mycket privat och bara öppet enligt överrenskommelse. Jag har tur som har lärt känna en väninna till Gun; det är så jag fick tillträde till alla dessa dockskåp. Gun har dessutom en `dolt´ och `hemlig´ antikaffär i sitt hem upptäckte vi! Fylld med de ljuvligaste gamla ting till låga priser. Tydligen är den lilla butiken öppen varje andra advent och tredje advent; då placerar Gun ut en skylt på trottoaren så att man kan hitta till hennes butik. Jag utgår från att även det lilla museet är öppet då.

Visst är det underbara miniatyrmiljöer detta! Jag älskar särskilt barnkammartapeten i den sista bilden. Och i sann `Snövits äpple-anda´ var jag såklart tvungen att fotografera Snövit och de sju dvärgarna som Gun hade i sina samlingar...

Translation: I feel very blessed to have been able to visit a really `secret´ and private little dolls house museum. A wonderful woman called Gun has created this museum in her own home. I especially love the nursery wall paper in the last picture!   

I folksagans värld

Den här smyckeasken dekorerade jag med ett äldre Rödluvan-bokmärke, band och antik spets. Titta särskilt på den snygga och moderiktiga teservisen i rött med vita prickar...! Asken är till min webshop som jag ska öppna i april.  

Jag dekorerade även den här Hans och Greta-asken. Bokmärket köpte jag på en antikmässa nyligen. Också den här smyckeasken är till min webshop. Gamla bokmärken är en ny passion hos mig!

Dansk-amerikanske Kay Nielsens version av Hans och Greta. Ur boken Annoted Classic Fairytales som jag köpte med ett presentkort jag fått i födelsedagspresent av min pappa.  

Walter Crane´s Rödluvan. Crane´s bildvärld inspirerar mig oerhört. Även den här bilden är från min fina bok The Annoted Classic Fairytales.

Gårdagen gick en gnutta i folksagans tecken skulle man kunna säga. Jag hämtade ut en fantastisk bok, The Annoted Classic Fairytales, på posten. Det är en antologi med klassiska folksagor, inklusive analyser av sagorna, och mängder av bilder. Och så satt jag uppe till sent och arbetade med saker och ting till min webshop som jag ska öppna i april. Bland annat gjorde jag de två askarna ni ser i bild. Min webshop ska heta Snövits äpple, och vad kan då passa bättre än askar med motiv från folksagans värld. Varje smycke i webshopen kommer att ha en tillhörande ask. 

Ur en ren estetisk, bildmässig synvinkel tror jag nästan att sagorna om Rödluvan och vargen och Hans och Greta är mina favoriter. 

Translation: Yesterday I created jewelry boxes using old pictures with fairytale tale motifs, ribbons and antique lace. I`m really fond of pictures from the stories of Little Red Ridinghood and and Hansel and Gretel!  Above you can also see two fairytale pictures by Kay Nielsen adn Walter Crane. Those pictures are from a beautiful book, The Annoted Classic Fairytales, that I picked up from the post office yesterday.

Skogsänglarna

Den här broschen tillverkade jag alldeles nyligen. Grankvisten med broschnålen på baksidan är äldre; från 1950-talet skulle jag tro. Jag tycker om att det syns en liten kotte bland alla barr. Jag valde att hänga en bildberlock med änglar från grankvisten. Har man en faiblessé för änglar så har man. Kanske att dessa änglar kan kallas för `Skogsänglar´. Jag tycker i alla fall att `skogsängel´ är en vacker benämning. Bilden av änglarna är cirka hundra år gammal och är från början ett gammalt vykort.

Translation: I created this brooch using a vintage forest themed pin. I attached a picture of two angels to the pin. The original picture is a 100 years old postcard.    



En kyrka, stjärnor

 

Där finns ett av Stockholms finaste kyrkorum tycker jag. Målningarna är utförda av Olle Hjortzberg på 1920-talet. Jag är mycket svag för dekorativ konst och kyrkomålningar från denna tid; framför allt gillar jag att formspråket är så stiliserat.   

Taket i samma kyrkorum.  Fonten på bokstäverna är både stilfull och charmig tycker jag. Och ytterst tidstypisk.

Jag gick också förbi grinden till Observatoriemuseet på Observatoriekullen. Museibyggnad och grind är från 1700-talet och från början var det just ett observatorium här. Titta på den ljuvliga grinden som är smyckad med stjärnor. Det är både fantastifullt och oerhört logiskt på en och samma gång. För visst är det väl logik i att låta ett observatorium smyckas med vackra stjärnor.

Under min vandring köpte jag också ett bedårande vykort, en reproduktion av en affisch av en av mina favoritkonstnärer, Walter Crane från England. Denna bild är från sekelskiftet 1900, och temat är arbetarna och deras rättigheter.

Idag har jag varit ute och gått. I mitt favoritområde i Stockholm, nämligen kvarteren omkring Odenplan. Och så besökte jag S:t Matteus kyrka som är en fascinerande kyrkobyggnad såväl till exteriören som till interiören. Exteriört så den är utförd i jugendstil; och då i en slags jugendstil som man sällan ser i Sverige. Svensk jugendstil tenderar att vara väldigt återhållsam och sparsmakad, inte minst i jämförelse med jugendstilen i länder som Österrike och Tjeckien. Men S:t Matteus kyrka visar upp härliga jugendformer! Jag satt i kyrkan och läste i en timme. Det var riktigt rogivande.

Translation: Today I walked around in my favourite part of Stockholm. I visited an Art Nouveau/Jugendstil church that is one of my favourite church buildings in Stockholm, saw 19th century gate decorated with stars and bought a postcard with a picture by one of my favourite artists, Walter Crane.    



Vykort med kafferep

Här ser ni gamla vykort från min personliga samling. Det är en mycket specifik vykortsgenre; nämligen `kafferep´ eller `dukade bord´ som den också kallas. Visst är det praktfulla kafferep detta! Något fullt så stilfullt kafferep har jag nog aldrig ordnat själv. Efter lite efterforskningar tror jag mig ha kommit fram till att dessa vykort är helt unika för Sverige. Jag kan ha fel på denna punkt; dock har jag aldrig sett utländska kort med snarlika motiv och professionella vykortshandlare som jag talat med säger samma sak.

 Men titta på det knasiga "småfolket", som befolkar bordet i ett av vykorten! Undrar vad de gör där? Faktum är att jag har ett flertal kafferep-vykort med olika dockor på borden. Jag undrar vad dockorna symboliserar; detta är något jag ska forska vidare i. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om dessa "småfolk" ser gulliga ut eller ifall de skulle passa in i en skräckfilm...

Translation: These are old postcards from my collection. As you can see they all show tables decorated for afternoon tea and coffee. Have a look at the weird little dolls that inhabit one of the tables! I wonder what they are doing there...

Lillan har hittat hem

Som jag skrev här så fick jag en ljuvlig gammal dockskåpsdocka i födelsedagspresent av min vän Jenny. Nu har Lillan hittat hem. Hem till mig och mitt gamla 1940-tals dockskåp. Som ni ser på bilden så lider hon ingen nöd! Hon har varma tofflor att ta på sig om det är kallt på golvet. Och på sängen står en bricka med toast, te och marmelad! Och skulle hon känna sig ensam kan hon ta sällskap av sin kära nalle.

Jag måste erkänna att jag är väldigt förtjust i mattan på golvet som jag har broderat själv. Även den krämvita handväskan, den blommiga ramen på nattduksbordet samt de små kartongerna som står framför sängen har jag tillverkat. Sängkläderna har jag sytt av gamla tygnäsdukar och tyger från loppis. Åh, vad det är roligt att ha ett dockskåp!

Translation: I received this old dolls house doll from my friend Jenny. Now my dear doll has found a safe home in my 1940´s dolls house She leads a very comfortable life there; she even has a tray with tea, marmelade and toast on her bed! I´m really happy with the carpet that I embroidered myself. I also created myself the handbag, the picture frame with the floral pattern and the little boxes in front of the bed. Oh, how I love having a dolls house!

Gamla religiösa böcker





En bönebok för barn med bönen `Fader vår´. Boken är från 1940-talet och förlaget heter något så charmigt som `Svenska kyrkans Diakonistyrelses bokförlag´. 



Ett uppslag från böneboken. Illustrationerna är söta som socker. Dessutom är jag överförtjust i fonten som har använts för bokstäverna. Och titta på detaljen med det lilla knäckebrödet över texten!

Den här boken köpte jag främst för omslagets skull. Inte minst älskar jag rosorna och de rosa förgnyanserna. Boken är exakt hundra år gammal och har tonåringar som målgrupp. Inuti står det angivet, både i handskrift och med stämpel, att den har tillhört `Lutherska missionshuset, Ronneby´. 



Pingstkyrkan i Uppsala har en second hand-affär som heter Bäckar små. Där inhandlades denna psalmbok för barn, för blott tre kronor. Den är från slutet av 1950-talet. Illustratören är Kerstin Frykstrand, som gjorde bilderna till många böcker vid den här tiden. 

  Ett uppslag från boken. Jag är svag för fyrfärgs-tryck. Titta så fint det är med illustrationerna av

  pojken, himlakropparna och djuren!

Detta är min äldsta bok i samlingen; den är från 1880-talet. Också det här är en bok som vänder sig till tonåringar, närmare bestämt till `Nattvards- och skolungdom´. Ungdomen får här kunskap om bibeln och om olika religiösa spörsmål. Boken köpte jag för 10 kronor på loppisen Vaksala torg i Uppsala.   

Något jag har börjat samla på är gamla illustrerade böcker med kristna budskap. För att jag tycker att de är så rara och romantiska. Och för att religion är ett ämne som intresserar mig, även om jag inte tror på budskapet i böckerna. Detta än inte ett samlande som jag lägger ner stora summor pengar på; jag köper en bok om den kostar några tiokronor. Här ser ni bilder av böcker i min samling. Jag vårdar dem ömt.

Translation: I collect old, illustrated religious books. Because I find them so pretty and romantic. And because religion is a topic that interests me.

Diakonimuseet, Citykonditoriet och en giraff

`Till Gud´. Vykort på Ersta Diakonimuseum

      Jag och en `diakonissa´

      Världens sötaste ask för oblater! Sådana här fina ting finns det att se på Ersta diakonimuseum.

    Diakonissor som firar våffeldagen! Fotografi från Diakonimuseet. Där fanns det massvis av   

   gamla fotografier som visar olika aspekter av diakonin.

Titta på utställningstexten; uttrycket "klena och trötta systrar" är som hämtat från en hundra år gammal bok. En underbart otidsenlig utställningsskylt! Vilken härlig kontrast till många av dagens moderna "överpedagogiska" museiutställningar (jag tänker då bl.a. på Naturhistoriska riksmuseet som har förvandlats till ett slags pedagogiskt upplevelsecentra med interaktiv teknik och dylika rysligheter...)  

Vid museet finns Ersta kyrka. Det är en av de finaste kyrkor jag har sett i Sverige. Kyrkan är från början av 1900-talet och åtta-kantig. Jag älskar den starkt röda väggfärgen.

                   Efter besöket på Ersta köpte Jenny en gammal leksaksgiraff på Myrorna. Vi gick sedan  
              vidare till vårat stammis-ställe Citykonditoriet där giraffen fick utgöra trevligt sällskap.     

    Och jag fick tjusiga födelsedagspresenter av Jenny! Titta på det underbara pappret, som 

  hon köpte för flera år sedan i Paris, och det gamla bandet. Och så, inte minst, den magnifika  

  dockskåpsdockan till mitt dockskåp!  

                                    

Inuti paketet fanns den här vackra, makabra och surrealistiska boken av Edward Gorey! I en äldre upplaga till och med.

Dagen var inte komplett utan ett besök på bästa antikaffären Old Touch. Där köpte jag den här 1930-talsbroschen. Det var en försenad födelsedagspresent från min kära mamma. På 1930- och 1940-talen var det på modet med insektssmycken.

Idag gjorde jag och min fina vän Jenny ett besök på Ersta diakonistiftelse på Söders höjder i Stockholm. Där finns det bland annat sjukhus, kyrka, oblatbageri och diakoniutbildning. Och ett av Stockholms mest udda och okända museer; Ersta diakonimuseum. Både jag och Jenny har en faiblesse för små, udda museer samtidigt som vi båda är beundrare av diakonin. Därför var besöket på Diakonumuseet ett självklart val. Och museet visade sig mycket väl vara en riktig pärla. Vi fick se gamla fotografier, föremål och bilder. Såsom en krustång till diakonissornas hättor, gamla sjukhusinstrument och broderade väggtavlor med religiösa texter. Efter besök på antikaffären Old Touch avslutades dagen på Citykonditoriet. 

Translation: Today my friend Jenny and I visited a small, old-fashioned and unknown museum in Stockholm. The museum is on the topic of social work within the church. Among other things we saw deacon uniforms, old photographs and postcards and a pretty box with rabbit motifs. After that we visited some antique shops. There I bought a 1930´s insect brooch as a late birthday present from my mum and Jenny bought an old toy giraffe. We ended the day in our favourite place, a café called Citykonditoriet. Jenny and I are there pretty much every week; it almost feels as if it´s a `second living room´ for us! I received lovely birthday gifts from Jenny too; an antique dolls house doll and an Edward Gorey book among other things.  

Alphonse Mucha´s sena period

Ett av Alphonse Muchas´s sena verk. Detta är antagligen mitt favoritkonstverk genom alla tider. Jag älskar allt med denna affisch; cirkelformerna, de starka färgerna (särskilt det röda), den `folkloristiska´ dräkten, kvinnans kraftfulla posé och den mäktiga hedniska gudinnan som syns i bakgrunden. Jag kan även tycka att örnen/falken är vacker, trots att det är en symbol som tyvärr har solkats ned av nazismen och fascismen.  



En annan Mucha-affisch från hans sena period. Jag gillar att det hänger röda band från hennes hår. Cirkeln och triangeln är former som tilltalar mig.



Den mytiska Slavia, det "slaviska folkets" skyddsgudinna tronar i bakgrunden. Återigen ser ni cirkelformer, kransar och band. En dramatik vilar över bilden.



Här syns än en gång cirkelformer, en kvinna som utstrålar enorm kraftfullhet, starka färger samt folkloristiska detaljer.

Alphonse Mucha från nuvarande tjeckien tillhör de mest berömda av affischkonstnärerna. I butiker ser man inte sällan servetter, vykort, brickor och annat prydas av hans sköna kvinnor vilka intar behagliga posér. Och gör man en bildsökning på google, så kommer detta upp. Synnerligen behagfulla bilder med mjuka linjer och milda färgskalor!  

Det är dock en annan aspekt av Muchas konstnärskap som fascinerar mig. Nämligen hans sista period, den som ibland kallas den slaviska. För oss här i Sverige är denna tämligen okänd. Efter att Mucha vistats utomlands under många år, huvudsakligen i Paris, och där skapat de flesta av sina mest kända verk, kom han i början av 1900-talet tillbaka till nuvarande Tjeckien. Han skapade då bilder av en helt annan karaktär. Såsom affischerna ni ser ovan. Där är det inte längre det `ljuva´ och `behagliga´ som står i fokus. Dessa bilder har istället en folkloristisk, kraftfull och ofta hednisk karaktär.

Visst kan det vara så med konst, att den talar till hjärtat. Ibland kan man inte alltid sätta fingret på varför man gillar ett konstverk. Då är det nog själen som är inblandad tänker jag. Och hjärtat. Till mina stora upplevelser i livet hör när jag besökte Mucha-museet i Prag. Även Mucha-utställningen för flera år sedan på Dansmuseet i Stockholm har satt sina spår hos mig. Många av konstverken från Mucha´s sena period kan dock vara svåra att hitta utanför f.d. Tjeckoslovakien. Men genom idogt letande i bland annat magasinet på Carolinabiblioteket i Uppsala har jag vaskat fram obskyra konstpublikationer där många av dessa konstverk är publicerade. Till min stora glädje!


Translation: Here you see artworks by one of my favourite artists, Alphonse Mucha. The examples I show are all from the latter part of his career, and they are among the least well-known of his artworks. They are all folkloristic in character. I love the circles, ribbons, strong colours and powerful women who strike dramatic poses!   

Kreativt förra veckan



Jag dekorerade askar som är till för halsband och broscher. Jag har massvis av bilder, spetsar och annat smått och gott hemma som jag använder. När jag öppnar min webshop så kommer alla som köper smycke få det levererat i en dekorerad ask.




Det här är en brosch jag gjorde till Lycke. Den här bilden har jag hämtat från hennes blogg. Ni ser också hennes lilla bebis i bilden!



Ett halsband Lycke hade beställt från mig. I berlocken ser ni en bild av hennes lilla ängel till dotter.  Även den här bilden är hämtad från hennes blog.

Det är viktigt för mig att varje vecka göra något kreativt med händerna. Förra veckan blev det att dekorera askar till smycken. Att tillverka fina askar är något av det roligaste jag vet! Och så hade fina Lycke beställt ett halsband av mig, med ett fotografi av hennes egen lilla ängel till flicka. I fotografiet har hon på sig en tjusig dräkt med änglavingar. Lycke hade skickat mig bilden av lilla ängla-dottern som jag utgick från när jag gjorde smycket. Jag gjorde också en brosch som en liten present till Lycke. En överdådigt romantisk brosch i en rosa, vit och grå färgskala. I söndags skickade jag smyckena till Lycke. Nu har de kommit fram och är i tryggt förvar hemma hos henne. Här ser ni bilder på broschen och halsbandet; det är Lycke som har tagit fotografierna.

I min webshop som jag arbetar med just nu kommer jag erbjuda möjligheten att man kan köpa ett halsband eller en brosch med ett alldeles eget familjefotografi. Det känns kul tycker jag!

Denna vecka blir nog inte så kreativ dock. Igår eftermiddags fick jag hög feber. Är bättre idag, men ändå inte frisk. Tur att jag har bra böcker att läsa; ja nu är det läsning som står i fokus. Det finns väl en tid för allt.

Translation: These are things I created last week. A necklace and brooch for the lovely Lycke and some jewelry boxes. The necklace was created using a photo Lycke sent me of her sweet daughter. In my web shop that I´m working on right now one will be able to buy custom-made brooches or necklaces with one´s own family photographs. This week won´t be very creative though, since I´m home with a fever.  

Om vykortssamlande

I min vykortssamling har jag många vykort med små flickebarn. Här ser ni några av mina kort. Kring sekelskiftet 1900 och några decennier framöver var det på modet att producera vykort med barn; och särskilt då med flickor. Vissa flickor verkar ha varit särskilt populära vykortsmodeller. Det finns en mindre uppsjö kort med ett och samma barn som är uppklätt i olika dräkter och som befinner sig i skilda miljöer. Flickan på kortet som ni ser högst upp är ett exempel på en sådan populär modell.

Jag menar att en genusaspekt definitivt kan anläggas på vykortssamlande. I samlarvärlden tycks det, om man ska generalisera, vara högre status att samla på traditionellt "manligt kodade" vykortsmotiv såsom järnvägar, topografi och militaria. En del av de vykortsmotiv jag samlar på, såsom kvinnor, barn och kafferep, har lägre status. Detta märks inte minst på prissättningen och att de "manligt kodade" vykorten oftare säljs i ett skyddande plastkonvolut. Nu finns det såklart även andra faktorer som påverkar. Till exempel att vykorten med kvinnor och barn oftare producerades i större kvantiteter än vykort från, låt säga, en mindre stad. Men jag menar ändå att det även finns en genusaspekt att ta hänsyn till vad gäller samlande.

Överhuvudtaget kan vykortssamlarvärlden vara en liten gnutta elitistisk. Jag kan exempelvis förnimma att det är lägre status att ha ett "känslomässigt" samlande; det vill säga att samla på det man tycker "är fint". Det är så jag samlar; jag låter mina känslor styra och köper de vykort som talar till mitt hjärta (även om det är vissa ämnesområden jag huvudsakligen håller mig till). Istället står det högre i kurs att sträva efter att ha en så komplett samling som möjligt av något litet specialområde. Inom samlarvärlden finns det även en ekonomisk aspekt på samlande och status; ju högre ekonomiska värden desto högre status på samlingen. Dock uppfattar jag det som att vykortsvärlden är mindre fixerad vid de ekonomiska värdena än vad frimärksvärlden är. Kanske att detta har att göra med att vykortssamlande, i ännu större utsträckning än frimärkssamlande, handlar om minnen (såsom minnen av hembygden) och kulturhistoria.

Translation: Here you can see some postcards from my postcard collection. They are all on the subject matter of "little girls". Around the year 1900 it was very popular tp produce postcards with little girls. The girl in the top picture seems to have been a very popular model for postcards; in my collection I have several postcards of her wearing different kinds of clothing in different environments.